Publicité

Plumes engagées

Kan dernie fwa tonn get dan to prop lizie?

7 avril 2025, 05:50

Par

Partager cet article

Facebook X WhatsApp

Kan dernie fwa tonn get dan to prop lizie?

Anuradha Ramooah Pothunnah.

À l’heure du tout à l’image et du buzz sans suite, «l’express» souhaite faire découvrir la plume de poètes, de chanteurs, d’écrivains et de tous ceux qui jettent leur âme sur le papier, et qui mettent en mots des réflexions profondes.

Kan dernie fwa tonn get dan to prop lizie? Kan dernie fwa tonn dir,

“Mo fier de mwa, mo vreman fier de mwa”?

Eski to rapel sa santiman-la? Ou bien travay, lavi, kritik finn kraz to fierte san ki to remarke?


Ler to get to nam, to trouv enn zanfan,

Enn zanfan ki ti grandi ar rev, ar laflam.

Me zordi, poz to mem enn kestion: “Kan dernie fwa tonn senti to valer san okenn dout ou presion?”


Dan travay, zot kontan donn lord, fer presion,

Kritik lor kritik, zot invant to defo, fer twa perdi direksion. Zot rod pli tipti erer, zot fer twa santi to pena plas.


Ler to get dan mirwar, koumadir tonn bliye ki ete to prop klas.


Zordi, mo demann twa: Kan dernie fwa tonn pran poz pou dir, “To extra”?


Kan dernie fwa tonn kriye: “Mo for, mo ena valer, mo pa zis enn nimero dan zot dosie”?


Pa bliye kouma lavi finn fer twa debout,

Tonn travers problem, maler, dife, siklonn san rekour.


Me nou sistem-la fer twa bliye sa.

Fer twa krwar ki to zis enn robot ki travay,

San lizie, san sourir, san fierte dan to prop bataz.


Fer enn ti are, get dan to prop reflexion.


Sak semenn, sak zour, zot ronz to moral,

Zot fer zot prop insekirite vinn to problem kapital.


Me mo dir twa, ler to get dan mirwar: rapel twa ki to valer pa dan zot parol, me dan to sakrifis ki tonn fer san kontrol.

Kan dernie fwa tonn dir, “Mo fier de mwa”?

Zot fer to bliye sa moman,

Me rapel twa, se pa zot ki determinn to dinite.


Leve, resanti flam ki pe leve!


Tonn tonbe, tonn soufer, me tonn reziste!

Zot finn rod touy to laflam, kas to non,

Me to limanite pli for, pli gran ki zot baraz!


Santi sime ki pe vibre anba to lipie!

To pa zis enn nimero, to pa zis enn pion plase!

To lexistans pa enn statistik dan zot plan,


To enn revolt vivan, enn victwar lor to fron!


Pa les kan dernie fwa rest enn dernie fwa,

Parski sak dernie fwa, li enn nouvo komansman,

Paski “dernie fwa” pa pou fini, li la pou bat enn nouvo ton.

QCvkp9Zj3rTQmdmHbyzA58FSdbsB68Q8KoepvmUZ.jpg

Bio

Anuradha Ramooah Pothunnah

L’écriture pour elle, c’est bien plus qu’un art : c’est une pulsation, un battement de cœur, une force qui la traverse et lui permet de donner vie à des vérités souvent étouffées. Avec ce poème, elle veut briser les chaînes du doute, réveiller ce feu en chacun, ce cri silencieux qui dit : pourquoi pas moi ? Pourquoi ne pas croire que tout est possible ? Chaque mot qu’elle écrit est un acte de résistance, une étincelle d’espoir, une invitation à rêver plus grand, à vivre plus fort. Son écriture est un écho de notre humanité, une quête de justice et une promesse que, même dans l’obscurité, la lumière n’est jamais loin.

Publicité